Jag läser dagens ledare i DT om hur Cloetta "accepterar" barnarbete. Pernilla Ohlin får det att låta värre än vad det egentligen är. För visst, jag gillar inte barnarbete heller, men vad har ungarna egentligen för alternativ?
Alternativet är prositution, och självfallet är väl "långa dagar i hög värme och i förorenad luft" att föredra framför att ett barn säljer sexuella tjänster? Jag förstår hur Pernilla resonerar men det hon måste förstå är att barn i fattiga länder oftast inte kan leva på samma villkor som barnen gör i Sverige. Pernilla tycker bland annat att Cloettas informationschef, Kristina Björks jämförelse mellan barnarbete och 1800-talets Sverige är "cyniskt och grymt". Jag gissar att hon vill komma till att Cloetta och andra företag inte bryr sig nämnvärt om barnen, men frågan är om sanningen måhända är den motsatta.
I samma ledare hyllar Pernilla Fairtrade. Ett företag som sponsrar småskaliga odlingar och bromsar större projekt. De sätter vördnad för miljön framför människors chans att växa, till exempel genom användandet av GMO.
Nej Pernilla, du har säkert goda avsikter men det här håller inte. För vad är egentligen alternativet? Vad vill du att barnen gör istället? Gå i skolan? Jo, det vill jag med men ungarnas respektive hemstater och dess landsmän kommer aldrig få så mycket pengar att de kan starta statliga eller privata skolor om du börjar bojkotta dem.
Och alla de som svälter till följd av att det blir svårare och svårare att satsa på storskaliga odlingar? Ska de straffas för att de är lika mycket miljöbovar (inte nödvändigtvis) som vi var för 200 år sedan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar