I skuggan av de tragiska händelserna i Japan så inträffar något av kanske ännu hemskare art, i alla fall sett ur ögonen på de som drabbats och deras anhöriga. Muslimska terrorister bryter sig in hos en israelisk familj och slaktar de båda föräldrarna och tre av deras sex barn.
Konflikten i regionen är ett faktum men detta brutala brått gjordes inte för att komma närmare slutet av konflikten eller för att underlätta för den egna sidan - det handlar istället om ren och skär rasism och antagligen en sjuklig besatthet av det morbida.
VARNING FÖR STARKA BILDER!!!
tisdag 15 mars 2011
torsdag 3 mars 2011
Tveksam till migrationspolitiken
Regeringen samarbetar med Miljöpartiet för att få igenom ändringar gällande papperslösa i den förda migrationspolitiken (även om Alliansens småpartier försöker att få det att låta som det handlar om något annat än just migrationspolitk). Jag är dock väldigt tveksam till det hela, och kan heller inte riktigt komma underfund med vilket resultat det är man vill nå.
Självklart är det humant att ta hand om varandra, måhända särskilt när det gäller ungdomar. Jimmy Åkesson har dock rätt när han pekar på det, lite virriga, i att bevilja både sjukdom och skolgång för illegala flyktingar. För det första så urholkar det medborgarbegreppet och för det andra öppnar det upp för fri invandring.
Att öppna upp för fri invandring ser jag, i skillnad från Åkesson, som något positivt. Problemet ligger istället i hur en sådan invandring skulle su ut i kontrast till den svenska välfärden - och jag tror att ingen i åttaklövern (även om det bara är SD som säger det rakt ut) egentligen tror att fri invandring, eller ens ökad invandring, kommer hålla i längden om man vill kombinera den med en stark välfärdsstat.
I realiteten kommer vi nog, även om vi nu inför fler rättigheter för papperslösa, inte få någon ökad invandring av betydelse, men med det inte sagt att de nya kostnaderna är berättigade. I längden kommer det inte hålla, och då ter det sig effektivare att redan nu försöka rätta till de problem vi skapat och få systemet att fungera bättre, istället för att belasta det ännu mer med önskedrömmar och testflygningar. I slutändan skapas nu också två parallella system, som man så fint beskriver det i svenskan.
Vad blir skillnaden mellan en medborgare och en "illegal" flykting. Inte för att det spelar någon direkt roll, det hela handlar om att systemet i teorin gör varenda människa på klotet till skol- och sjukvårdsberättigade i Sverige. Inget direkt fel med det heller, men det är inte kompitabelt med en välfärdsstat.
I slutändan är det inte Alliansens och Miljöpartiets vilja att hjälpa andra som det är fel på, absolut inte heller de människor som kommer hit, vare sig det rör sig om att de flyr från krig, kommer hit för att arbeta, kommer hit för att bo närmare en släkting eller helt enkelt kommer hit bara för att - felet ligger i välfärdsstaten och dess massiva och systematiska förtryck av oss alla, svenskar som invandrare.
Självklart är det humant att ta hand om varandra, måhända särskilt när det gäller ungdomar. Jimmy Åkesson har dock rätt när han pekar på det, lite virriga, i att bevilja både sjukdom och skolgång för illegala flyktingar. För det första så urholkar det medborgarbegreppet och för det andra öppnar det upp för fri invandring.
Att öppna upp för fri invandring ser jag, i skillnad från Åkesson, som något positivt. Problemet ligger istället i hur en sådan invandring skulle su ut i kontrast till den svenska välfärden - och jag tror att ingen i åttaklövern (även om det bara är SD som säger det rakt ut) egentligen tror att fri invandring, eller ens ökad invandring, kommer hålla i längden om man vill kombinera den med en stark välfärdsstat.
I realiteten kommer vi nog, även om vi nu inför fler rättigheter för papperslösa, inte få någon ökad invandring av betydelse, men med det inte sagt att de nya kostnaderna är berättigade. I längden kommer det inte hålla, och då ter det sig effektivare att redan nu försöka rätta till de problem vi skapat och få systemet att fungera bättre, istället för att belasta det ännu mer med önskedrömmar och testflygningar. I slutändan skapas nu också två parallella system, som man så fint beskriver det i svenskan.
Vad blir skillnaden mellan en medborgare och en "illegal" flykting. Inte för att det spelar någon direkt roll, det hela handlar om att systemet i teorin gör varenda människa på klotet till skol- och sjukvårdsberättigade i Sverige. Inget direkt fel med det heller, men det är inte kompitabelt med en välfärdsstat.
I slutändan är det inte Alliansens och Miljöpartiets vilja att hjälpa andra som det är fel på, absolut inte heller de människor som kommer hit, vare sig det rör sig om att de flyr från krig, kommer hit för att arbeta, kommer hit för att bo närmare en släkting eller helt enkelt kommer hit bara för att - felet ligger i välfärdsstaten och dess massiva och systematiska förtryck av oss alla, svenskar som invandrare.
Vad var Liberaldemokraterna?
I slutet av förra året var tonen mellan socialliberala Liberaldemokraterna (L) och nyliberala Liberaldemokraterna (LDP) relativt hård. Det var inte bara en dispyt om namnet, utan även om de mesta inom liberal, ideologisk, debatt. Malmöbaserade LDP ansåg sig vara först med namnet Liberaldemokraterna och man anklagade även L för att vara hypokretiska i och med att man, under sin tid som Liberati, varit starkt kritiska till Piratpartiet, och nu mer än gärna samarbetade med dem.
Min fråga är dock, var är Liberaldemokraterna nu? Niklas Dougherty (Blogge Bloggelito) bloggar fortfarande på , men på LDP:s hemsida är det dött. Dougherty skriver också på sin blogg att han är partilös.
Så vad var egentligen meningen med LDP? Dougherty kallade sig själv för klassisk liberal, så varför starta ett eget liberalt parti, när Liberala partiet redan fanns i Malmö?
Min fråga är dock, var är Liberaldemokraterna nu? Niklas Dougherty (Blogge Bloggelito) bloggar fortfarande på , men på LDP:s hemsida är det dött. Dougherty skriver också på sin blogg att han är partilös.
Så vad var egentligen meningen med LDP? Dougherty kallade sig själv för klassisk liberal, så varför starta ett eget liberalt parti, när Liberala partiet redan fanns i Malmö?
Herslow och lagen om hets mot folkgrupp
I somras anklagades Skånepartiets partiledare, Carl P Herslow, för hets mot folkgrupp - detta på grund av några av partiets valaffischer som föreställer Mohammed med sin nioåriga hustru Aisha.
Herslow frias nu, och tur är väl det. Problemet med lagen om hets mot folkgrupp är just att den är enormt godtycklig. I ena stunden fälls någon för att bära en simpel symbol och i andra slipper någon undan efter att ha kallat homosexualitet för "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen". I båda fallen är det yttrandefriheten, en av grundpelarna i det fria samhället, som ifrågasätts. Värt att nämna i fallet Herslow så är det inte ens muslimer som är den tänkta måltavlan, utan religionen islam. Detta visar också hur enkelt det är att använda lagen för att gå till kamp med en, av majoriteten ansedd, extrem. Saken är den att vi antagligen aldrig kommer få se någon dömas för att säga att protestantismen är "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen" eller att "alla socialdemokrater är kriminella". Lagen är således ett verktyg i mer än bara en mening.
Det må vara en kliché men lagen om hets mot folkgrupp bör avskaffas och istället ersättas av debatt och argumentation mot de man inte gillar.
Herslow frias nu, och tur är väl det. Problemet med lagen om hets mot folkgrupp är just att den är enormt godtycklig. I ena stunden fälls någon för att bära en simpel symbol och i andra slipper någon undan efter att ha kallat homosexualitet för "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen". I båda fallen är det yttrandefriheten, en av grundpelarna i det fria samhället, som ifrågasätts. Värt att nämna i fallet Herslow så är det inte ens muslimer som är den tänkta måltavlan, utan religionen islam. Detta visar också hur enkelt det är att använda lagen för att gå till kamp med en, av majoriteten ansedd, extrem. Saken är den att vi antagligen aldrig kommer få se någon dömas för att säga att protestantismen är "en djup cancersvulst på hela samhällskroppen" eller att "alla socialdemokrater är kriminella". Lagen är således ett verktyg i mer än bara en mening.
Det må vara en kliché men lagen om hets mot folkgrupp bör avskaffas och istället ersättas av debatt och argumentation mot de man inte gillar.
tisdag 1 februari 2011
Tydligt om Egypten
torsdag 27 januari 2011
Nystart
Nu var det väldigt länge sedan jag skrev. Haft väldigt mycket annat att stå i så skrivarmotivationen försvan helt enkelt i vintras. Jag lyckades också med konststycket att missa att svara på en intervju, något jag upptäckte i morse när jag av en ren slump gick igenom utkast och hittade den word-fil med svar jag skrivit månader tidigare.
Hur som helst. Nytt år, nytt parti, ny skola och snart ny lägenhet. Jag kommer framöver fortsätta kommentera politiska händelser ur mitt eget, minarkistiska, perspektiv.
Commies shall be offended...
Hur som helst. Nytt år, nytt parti, ny skola och snart ny lägenhet. Jag kommer framöver fortsätta kommentera politiska händelser ur mitt eget, minarkistiska, perspektiv.
Commies shall be offended...
tisdag 23 november 2010
NATO hjärta Ryssland
Även om jag inte är något större fan av NATO så ser jag positivt på det kommande samarbetet mellan NATO och Moskva. Ett ökat avsäkerhetiserande och integration mellan USA och EU på ena sidan och Ryssland på andra är helt och hållet positivt. Även om vägen till ett ryskt medlemskap i EU ligger långt fram i tiden kanske Ryssland kommer ses som en naturlig partner till Väst o såväl handels- och säkerhetspolitik innan jag dör.
måndag 22 november 2010
Amnesty ute och cyklar
Tycker det är synd att Amnesty glömt sitt huvudsyfte och istället bestämt sig för att ta ställning i nya frågor som inte rör detta huvudsyfte. Amnesty startades för att hjälpa politiska fångar, jag och min sambo gick med i organisationen för att hjälpa politiska fångar - inte för att tala om för Bildt att han bör underteckna ett tilläggsprotokoll som inte kommer leda till några förbättringar alls.
Lise Bergh, generalsekreterare för den svenska sektionen av Amnesty, menar i en artikel på Newsmill att Sverige bör skriva på ett tillägg till FN:s konvention om ESK-rättigheter. Det hela handlar om att man, om staten i landet där man bor kränkt någon av rättigheterna, ska kunna anmäla denna stat till FN. Visst är det en fin tanke men i realiteten blir resultatet nonsens. Betänk att de stater som systematiskt kränker sina medborgares ESK-rättigheter (att de ens är rättigheter någonstans i världen är enligt min mening korkat) är diktaturer, fattiga och ibland religiöst fanatiska, diktaturer. Så även om man kan klaga hos FN, hur gör man det? Och vad kommer FN, som styrs av dessa diktaturer, göra åt det?
Nej, Amnesty ska inte ägna sig åt dumheter som FN och ESK-rättigheter. Tvång löser knappast världens problem. Istället bör vi, som redan nämnt, fokusera på vår kärnfråga - ta ett djupt andetag, glädjas åt att Aung San Suu Kyi släppts och sedan fortsätta kampen för de tusentals människor som fortfarande sitter bakom galler för att de vågat säga vad de tycker!
Lise Bergh, generalsekreterare för den svenska sektionen av Amnesty, menar i en artikel på Newsmill att Sverige bör skriva på ett tillägg till FN:s konvention om ESK-rättigheter. Det hela handlar om att man, om staten i landet där man bor kränkt någon av rättigheterna, ska kunna anmäla denna stat till FN. Visst är det en fin tanke men i realiteten blir resultatet nonsens. Betänk att de stater som systematiskt kränker sina medborgares ESK-rättigheter (att de ens är rättigheter någonstans i världen är enligt min mening korkat) är diktaturer, fattiga och ibland religiöst fanatiska, diktaturer. Så även om man kan klaga hos FN, hur gör man det? Och vad kommer FN, som styrs av dessa diktaturer, göra åt det?
Nej, Amnesty ska inte ägna sig åt dumheter som FN och ESK-rättigheter. Tvång löser knappast världens problem. Istället bör vi, som redan nämnt, fokusera på vår kärnfråga - ta ett djupt andetag, glädjas åt att Aung San Suu Kyi släppts och sedan fortsätta kampen för de tusentals människor som fortfarande sitter bakom galler för att de vågat säga vad de tycker!
torsdag 18 november 2010
Åh herrejävlar...
Trodde att Monica Greens förvirrade fråga till Anna-Karin Hatt tidigare i veckan skulle bli veckans dummaste, men det här tar nog priset, eller?
torsdag 11 november 2010
Så var vi igång igen..
Jag visste det! Nu är justitieminister Ask och hennes moderater igång igen! Inte nog med att hon får läsa våra mejl, nu vill hon spara dem också! Men det är ju inte så farligt, eller? Enligt henne själv rör det sig "bara" om sex månader. Även om jag var vice distriktsordförande för Liberala ungdomsförbundet i Dalarna fram tills veckorna innan 19:e september jag inte på alliansen i riksdagsvalet, och det här gör mig bara ännu säkrare på att jag gjorde rätt. Nej, fyfan för Moderaterna och alliansen!
fredag 5 november 2010
I Östbjörka
Sitter i en mjuk fåtölj med hunden i knät och en Jo Nesbø ovanpå hunden. Radion spelar gammal Slipknot musik och utanför fönstret ligger en stor grästomt som gränsar till skog. I garaget står BMW:n och i källaren står den stora widescreen-TV:n och bara väntar på kvällens Beck-rulle. Det är i sådanna här stunder som man inte längtar tillbaka till lägenheten i Sundbyberg.
Jag har varit borta i tre månader och mycket har hunnit förändrats i min gamla hembyggd. Planerna för Bioveran (lyxigt pensionärshem) verkar vara klara, en gammal klasskompis mamma har blivit nytt kommunalråd, RävF (estetisk flummlinje) har äntligen lagts ned och i KF sitter nu något SD-mongo som inte ens dyker upp.
Ändock är det skönt att vara hemma igen.
Jag har varit borta i tre månader och mycket har hunnit förändrats i min gamla hembyggd. Planerna för Bioveran (lyxigt pensionärshem) verkar vara klara, en gammal klasskompis mamma har blivit nytt kommunalråd, RävF (estetisk flummlinje) har äntligen lagts ned och i KF sitter nu något SD-mongo som inte ens dyker upp.
Ändock är det skönt att vara hemma igen.
Moderaterna och islamismen
Även om Sverigedemokraterna uppenbarligen har svårt att uppföra sig i riksdagen så har de faktiskt en poäng i sina attacker mot Abdirizak Waberi. Waberi har ett uttalat förakt mot kvinnor. Även om jag principiellt delar hans uppfattning om att polygami bör legaliseras så är det i utförandet hans åsikter går stick i stäv med mina egna (och alla andra demokratiskt baserade åsikter). Waberis kvinna är inget mer än ett objekt, ett objekt mannen har rätt att bruka våld mot och det är om inget ännu värre än både nationalsocialism och kommunism.
torsdag 4 november 2010
tisdag 2 november 2010
Moderat moral är ett skämt!
Nästa vecka kommer en iransk delegation på besök till Sverige. Detta kommer troligtvis ske efter att Iran avrättat Sakineh Mohammadi. Folkpartiet bojkottar mötet och SSU protesterar. Jag själv förstår inte varför Sverige ska ha några som helst relationer med Iran. Inte nog med att staten talar för det svenska folket (för mig och dig!), så talar de också vänligt med människor som är delaktiga i det förtryck som tustals iranier utsatts för under de senaste åren. Att Moderaterna och Socialdemokraterna med Carl Bildt i spetsen tar emot dessa människor är vidrigt!
De nationellas syn på invandringsdebatten
En film som figurerat en längre tid på Internet i diverse nynazistiska och främlingsfientliga kretsar är World Poverty, Immigration and Gumballs - en föreläsning av Roy Beck, grundaren av NumbersUSA.
Speciellt på Flashback menar man att detta är det "enda" argument som behövs mot multikulti och dess anhängare. Komiskt nog är det inget argument alls. Medan Beck angriper, den i Amerika starka, åsikten att man hjälper fattiga länder genom att öppna upp för massinvandring från dessa länder. Beck har rätt i att samtidigt som Amerika blir hem för en miljon nya immigranter så hamnar 80 miljoner nya människor under fattigdomsgränsen i den fattiga delen av världen. Hans slutsatts är att vi inte kan hjälpa den fattiga världen genom att låta människor därifrån emigrera till den rika - och därav bör vi heller inte tillåta någon direkt form av utomeuropeisk invandring alls, enligt många, svenska, främlingsfientliga. Problemet, och skillnaden, mellan Becks slutsatts och den svenska invandringsdebatten är att den sistnämnda inte alls handlar om att hjälpa fattiga länder, den handlar istället om att låta människor komma hit och bosätta sig här. Problemet med tredje världens haltande, ekonomiska, framsteg behandlas i bistånds- och handelsdebatterna.
Det är vänsterns kollektivtänk som spökar! Integrrationsdebatten i Sveriga tar inte alltför mycket hänsyn till hur utvecklingen i invandrarnas och flyktingarnas hemländer ser ut, utan syftar bara till på vilket sätt de ska tas emot. Om Iraks BNP skulle stiga med 0.000001% i och med att en irakisk student låser upp dörren i sin nya lägenhet i Rosengård rör inte debatten ryggen, utan det är hur studenten fick lägenheten som är det viktiga.
Felet med Becks föreläsning är argumentet (som de främlingsfientliga svalt med hull och hår utan eftertanke eller analys av den svenska debatten) är att den utgår från att all laglig invandring är till för att hjälpa fattiga länder. Vare sig Beck eller de främlingsfientliga ser träden på grund av skogen. Vad debatten istället handlar om (och borde handla mer om) är rätten alla bör ha att fritt röra sig över gränser och bosätta sig varhelst de vill, så länge det inte är på någon annans ägodelar vill säga. Här skulle en främlingsfientlig inflika att svenskarna äger Sverige (Sverige åt svenskarna!), men har svårt att se att kollektivet svenskarna (vad det begreppet nu åsyftar) gemensamt äger territoriet Sverige.
Att jag är en förespråkare för fri invandring betyder inte att jag vill hjälpa fattigare länder att bli rika. Visst kan emigranter skicka hem pengar till sina släktingar, men i det långa loppet är det genom avregleringar av tullar och andra handelshinder som vi hjälper fattiga länder. Men att avskaffa protektionismen är något som, i alla fall, Sveriges "nationella" är otroligt fientligt inställda mot, så visan om att de vill hjälpa fattigare länder ter sig aningen motsägelsefull när allt kommer till kritan.
Nej, återigen påvisar den nationalistiska vurmen för Becks sex minuter i rampljuset vad de verkligen är ute efter. De nationella, vare sig det rör sig om Sverigedemokrater, Nationaldemokrater, Svenskpartister eller Motståndsmän, lever fortfarande i illusionen att våra konstruerade gränser är något annat än ett juridiskt ont.
Speciellt på Flashback menar man att detta är det "enda" argument som behövs mot multikulti och dess anhängare. Komiskt nog är det inget argument alls. Medan Beck angriper, den i Amerika starka, åsikten att man hjälper fattiga länder genom att öppna upp för massinvandring från dessa länder. Beck har rätt i att samtidigt som Amerika blir hem för en miljon nya immigranter så hamnar 80 miljoner nya människor under fattigdomsgränsen i den fattiga delen av världen. Hans slutsatts är att vi inte kan hjälpa den fattiga världen genom att låta människor därifrån emigrera till den rika - och därav bör vi heller inte tillåta någon direkt form av utomeuropeisk invandring alls, enligt många, svenska, främlingsfientliga. Problemet, och skillnaden, mellan Becks slutsatts och den svenska invandringsdebatten är att den sistnämnda inte alls handlar om att hjälpa fattiga länder, den handlar istället om att låta människor komma hit och bosätta sig här. Problemet med tredje världens haltande, ekonomiska, framsteg behandlas i bistånds- och handelsdebatterna.
Det är vänsterns kollektivtänk som spökar! Integrrationsdebatten i Sveriga tar inte alltför mycket hänsyn till hur utvecklingen i invandrarnas och flyktingarnas hemländer ser ut, utan syftar bara till på vilket sätt de ska tas emot. Om Iraks BNP skulle stiga med 0.000001% i och med att en irakisk student låser upp dörren i sin nya lägenhet i Rosengård rör inte debatten ryggen, utan det är hur studenten fick lägenheten som är det viktiga.
Felet med Becks föreläsning är argumentet (som de främlingsfientliga svalt med hull och hår utan eftertanke eller analys av den svenska debatten) är att den utgår från att all laglig invandring är till för att hjälpa fattiga länder. Vare sig Beck eller de främlingsfientliga ser träden på grund av skogen. Vad debatten istället handlar om (och borde handla mer om) är rätten alla bör ha att fritt röra sig över gränser och bosätta sig varhelst de vill, så länge det inte är på någon annans ägodelar vill säga. Här skulle en främlingsfientlig inflika att svenskarna äger Sverige (Sverige åt svenskarna!), men har svårt att se att kollektivet svenskarna (vad det begreppet nu åsyftar) gemensamt äger territoriet Sverige.
Att jag är en förespråkare för fri invandring betyder inte att jag vill hjälpa fattigare länder att bli rika. Visst kan emigranter skicka hem pengar till sina släktingar, men i det långa loppet är det genom avregleringar av tullar och andra handelshinder som vi hjälper fattiga länder. Men att avskaffa protektionismen är något som, i alla fall, Sveriges "nationella" är otroligt fientligt inställda mot, så visan om att de vill hjälpa fattigare länder ter sig aningen motsägelsefull när allt kommer till kritan.
Nej, återigen påvisar den nationalistiska vurmen för Becks sex minuter i rampljuset vad de verkligen är ute efter. De nationella, vare sig det rör sig om Sverigedemokrater, Nationaldemokrater, Svenskpartister eller Motståndsmän, lever fortfarande i illusionen att våra konstruerade gränser är något annat än ett juridiskt ont.
fredag 22 oktober 2010
Noll koll
Nu tar även Aftonbladet upp den våg av falska polis-SMS som svept över Sverige under de senaste veckorna. Det handlar om sms som skickats till ungdomar där "polisen", på riktigt dålig svenska, förklarar att man inte bör gå ut i Malmö (enligt Aftonbladet), att polisen vet att du rökt cannabis eller något liknande. Det som är uppseendeväckande med dessa textmeddelanden är att avsändaren lyckats misshandla det svenska språket på ett mycket grovt vis. För det första har jag svårt att förstå hur man kan ta meddelandena seriöst när de inte ens är skrivna på ett seriöst sätt, för det andra - varför skulle polisen skicka mass-SMS till ungdomar? När det gäller anklagelserna om knark så får inte ens polisen ta kontakt med ungdomar under 18, utan ärendet måste gå genom deras vårdnadshavare.
Nej. Om bara ungdomen sätter sig ned och tänker till lite så kommer denne nog fram till att det hela är ett dåligt skämt och inget att jaga upp sig för.
Nej. Om bara ungdomen sätter sig ned och tänker till lite så kommer denne nog fram till att det hela är ett dåligt skämt och inget att jaga upp sig för.
onsdag 20 oktober 2010
Liberalismen efter valet
Valet är över sedan länge och min Internetsituation tillfredsställer fortfarande inte mina behov. Men en analys av den svenska liberalismen är verkligen på plats, inte bara med tanke på det katastrofala valresultatet utan också den splittring som skett under den senaste månaden.
6 av 10 svenskar säger sig vara liberala, ändå har vi inte ett enda liberalt parti i riksdagen och den svenska liberalismens "fanbärare", Folkpartiet, har inte en enda liberal riksdagsledamot. För den svenska liberalismen slutade valet med att halva Liberati, med eldsjälen Alexander Bard i spetsen, bröt sig ur partiet för att bilda Liberaldemokraterna (L), bestående av avhoppare från Folkpartiet, Centerpartiet, Piratpartiet och Miljöpartiet. Ett projekt som jag, Bard och många andra länge diskuterat, men då som ett resultat av en partifusion mellan Folkpartiet och Centerpartiet - något som visat sig alltför jobbigt för ett stort och avgörande antal medlemmar i båda partierna. Det kapitalistiska och klassiskt liberala Liberala partiet(Lp) mer än fördubblade antalet röster, syntes i TV och sade sig, lite kaxigt, att man kostat Alliansen majoriteten och den liberale bloggaren Niklas Dougherty drar igång sitt eget Liberaldemokraterna (Ld).
Kända ansikten i både Fp och C har självfallet agerat negativt mot "celldelningen", särskilt Liberaldemokraterna får ta emot kritik. Men jag förstår inte kritiken alls! Man säger att det är fel att splittra och fel att ge upp, men vad är det Bard, Pettersson, Brihed och de andra egentligen har gett upp? Det finns ingen liberalism kvar i Folkpartiet, i alla fall ingen ren liberalism att tala om. Vänsterpartiet har också liberala drag.
Jag hoppas att Lp, L, Ld samt Pp ska kunna dra igång en givande liberal debatt i Sverige. En debatt som saknats och behövts allt för länge. Om Folkpartiet och Centern tänker fortsätta och gotta ner sig i socialdemokratiska Moderaternas politik bör de inte längre titulera sig själva liberala. Liberala ungdomsförbundet och Centerpartiets ungdomsförbund har fört en envis och målmedveten kamp mot sina moderpartier men man måste nog vara naiv om man tror att vare sig LUF eller CUF någonsin kommer att kunna påverka Alliansens politik i en riktigt liberal väg. Ungdomsförbundens retorik är genuint liberal men det är just också ungdomsförbundens retorik.
Jag hoppas för allt i världen att Folkpartiet och Centerpartiet ska vakna. Likt Kristdemokraternas avsaknad på "riktig" konservatism saknar de två liberala partierna "riktig" liberalism. De tre "nya" liberala partierna och piraterna kommer aldrig nå riksdagen 2014 men debatten behövs i ett Sverige som vann över socialdemokratin bara för att få ett nytt socialdemokratiskt parti vid makten.
6 av 10 svenskar säger sig vara liberala, ändå har vi inte ett enda liberalt parti i riksdagen och den svenska liberalismens "fanbärare", Folkpartiet, har inte en enda liberal riksdagsledamot. För den svenska liberalismen slutade valet med att halva Liberati, med eldsjälen Alexander Bard i spetsen, bröt sig ur partiet för att bilda Liberaldemokraterna (L), bestående av avhoppare från Folkpartiet, Centerpartiet, Piratpartiet och Miljöpartiet. Ett projekt som jag, Bard och många andra länge diskuterat, men då som ett resultat av en partifusion mellan Folkpartiet och Centerpartiet - något som visat sig alltför jobbigt för ett stort och avgörande antal medlemmar i båda partierna. Det kapitalistiska och klassiskt liberala Liberala partiet(Lp) mer än fördubblade antalet röster, syntes i TV och sade sig, lite kaxigt, att man kostat Alliansen majoriteten och den liberale bloggaren Niklas Dougherty drar igång sitt eget Liberaldemokraterna (Ld).
Kända ansikten i både Fp och C har självfallet agerat negativt mot "celldelningen", särskilt Liberaldemokraterna får ta emot kritik. Men jag förstår inte kritiken alls! Man säger att det är fel att splittra och fel att ge upp, men vad är det Bard, Pettersson, Brihed och de andra egentligen har gett upp? Det finns ingen liberalism kvar i Folkpartiet, i alla fall ingen ren liberalism att tala om. Vänsterpartiet har också liberala drag.
Jag hoppas att Lp, L, Ld samt Pp ska kunna dra igång en givande liberal debatt i Sverige. En debatt som saknats och behövts allt för länge. Om Folkpartiet och Centern tänker fortsätta och gotta ner sig i socialdemokratiska Moderaternas politik bör de inte längre titulera sig själva liberala. Liberala ungdomsförbundet och Centerpartiets ungdomsförbund har fört en envis och målmedveten kamp mot sina moderpartier men man måste nog vara naiv om man tror att vare sig LUF eller CUF någonsin kommer att kunna påverka Alliansens politik i en riktigt liberal väg. Ungdomsförbundens retorik är genuint liberal men det är just också ungdomsförbundens retorik.
Jag hoppas för allt i världen att Folkpartiet och Centerpartiet ska vakna. Likt Kristdemokraternas avsaknad på "riktig" konservatism saknar de två liberala partierna "riktig" liberalism. De tre "nya" liberala partierna och piraterna kommer aldrig nå riksdagen 2014 men debatten behövs i ett Sverige som vann över socialdemokratin bara för att få ett nytt socialdemokratiskt parti vid makten.
onsdag 6 oktober 2010
Tillbaka
Nu var det ett tag sedan jag skrev. Det beror på att jag flyttat och att jag nyligen fått tillgång till Internet. I detta nu sitter jag dock på golvet i hallen och trängs med Sajs högklackade och mina kängor - trådlösa fungerar inte... Fram tills att det problemet är ur vägen lär jag inte ta mig tid till att skriva mycket mer heller. Att sitta på ett hårt golv, begränsad till ethernetkabelns längd, är inte kul...
Kan i alla fall glädjas åt att regeringen Reinfeldt sitter kvar, även om jag inte förväntar mig några liberala reformer av betydelse under de kommande fyra åren. Intressant är dock att Sverigedemokraterna kommer in. Svensk demokrati och framför allt vår syn på den samma kommer att prövas, och jag hoppas verkligen att vår demokrati kommer att gå segrande ur striden, även om det inte ser ut så i nuläget.
Demonstrationer mot Sverigedemokraternas platser i riksdagen, utfrysning av fackrörelserna och framför allt våld riktat mot sverigedemokrater är inte förenligt med demokrati. Sverigedemokrater må ha en vrickad och snedvriden syn på vår värld, men genom att ta till våld sjunker man ännu lägre än vad de själva redan gjort.
Innan valet gick jag och min sambo för att lyssna till Jimmy Åkessons tal på Sergels torg. Torget hade fyllts till bredden med skrikande vänsterungar som med vuvuzelor, visselpipor och rätt olustiga slagord försökte att förstöra mötet. En representant från Rättvisepartiet Socialisterna bad mig att skriva på någon namninsamling mot att SD skulle få sitta i riksdagen - självklart kan jag inte ställa upp på något sådant! Sverigedemokraternas intåg i riksdagen är demokratiskt och så länge en demokratiskt vald aktör inte aktivt kränker våra rättigheter anser jag det inte legitimt att försöka kränka deras rättigheter. Jag påpekade detta för rättvisepartisten, och fan flög i henne. Jag fick mig en rejäl utskällning som bland annat gick ut på att jag var dum i huvudet.
Men sådan är väl antiliberalismen. Noll acceptans mot antidemokratiska aktörer jämte noll acceptans mot demokratiska aktörer.
Slutligen vill jag också uppmärksamma er om att EU tagit ett stort kliv i liberal riktning genom att teckna ett frihandelsavtal med Sydkorea. Den europeiska handlespolitiken har länge varit blind och protektionistisk men kanske kan detta vara gnistan som tänder en världsbrand? Antagligen inte, men det visar i alla fall att det finns hopp om pågarna i Bryssel=)
Kan i alla fall glädjas åt att regeringen Reinfeldt sitter kvar, även om jag inte förväntar mig några liberala reformer av betydelse under de kommande fyra åren. Intressant är dock att Sverigedemokraterna kommer in. Svensk demokrati och framför allt vår syn på den samma kommer att prövas, och jag hoppas verkligen att vår demokrati kommer att gå segrande ur striden, även om det inte ser ut så i nuläget.
Demonstrationer mot Sverigedemokraternas platser i riksdagen, utfrysning av fackrörelserna och framför allt våld riktat mot sverigedemokrater är inte förenligt med demokrati. Sverigedemokrater må ha en vrickad och snedvriden syn på vår värld, men genom att ta till våld sjunker man ännu lägre än vad de själva redan gjort.
Innan valet gick jag och min sambo för att lyssna till Jimmy Åkessons tal på Sergels torg. Torget hade fyllts till bredden med skrikande vänsterungar som med vuvuzelor, visselpipor och rätt olustiga slagord försökte att förstöra mötet. En representant från Rättvisepartiet Socialisterna bad mig att skriva på någon namninsamling mot att SD skulle få sitta i riksdagen - självklart kan jag inte ställa upp på något sådant! Sverigedemokraternas intåg i riksdagen är demokratiskt och så länge en demokratiskt vald aktör inte aktivt kränker våra rättigheter anser jag det inte legitimt att försöka kränka deras rättigheter. Jag påpekade detta för rättvisepartisten, och fan flög i henne. Jag fick mig en rejäl utskällning som bland annat gick ut på att jag var dum i huvudet.
Men sådan är väl antiliberalismen. Noll acceptans mot antidemokratiska aktörer jämte noll acceptans mot demokratiska aktörer.
Slutligen vill jag också uppmärksamma er om att EU tagit ett stort kliv i liberal riktning genom att teckna ett frihandelsavtal med Sydkorea. Den europeiska handlespolitiken har länge varit blind och protektionistisk men kanske kan detta vara gnistan som tänder en världsbrand? Antagligen inte, men det visar i alla fall att det finns hopp om pågarna i Bryssel=)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)