En film som figurerat en längre tid på Internet i diverse nynazistiska och främlingsfientliga kretsar är World Poverty, Immigration and Gumballs - en föreläsning av Roy Beck, grundaren av NumbersUSA.
Speciellt på Flashback menar man att detta är det "enda" argument som behövs mot multikulti och dess anhängare. Komiskt nog är det inget argument alls. Medan Beck angriper, den i Amerika starka, åsikten att man hjälper fattiga länder genom att öppna upp för massinvandring från dessa länder. Beck har rätt i att samtidigt som Amerika blir hem för en miljon nya immigranter så hamnar 80 miljoner nya människor under fattigdomsgränsen i den fattiga delen av världen. Hans slutsatts är att vi inte kan hjälpa den fattiga världen genom att låta människor därifrån emigrera till den rika - och därav bör vi heller inte tillåta någon direkt form av utomeuropeisk invandring alls, enligt många, svenska, främlingsfientliga. Problemet, och skillnaden, mellan Becks slutsatts och den svenska invandringsdebatten är att den sistnämnda inte alls handlar om att hjälpa fattiga länder, den handlar istället om att låta människor komma hit och bosätta sig här. Problemet med tredje världens haltande, ekonomiska, framsteg behandlas i bistånds- och handelsdebatterna.
Det är vänsterns kollektivtänk som spökar! Integrrationsdebatten i Sveriga tar inte alltför mycket hänsyn till hur utvecklingen i invandrarnas och flyktingarnas hemländer ser ut, utan syftar bara till på vilket sätt de ska tas emot. Om Iraks BNP skulle stiga med 0.000001% i och med att en irakisk student låser upp dörren i sin nya lägenhet i Rosengård rör inte debatten ryggen, utan det är hur studenten fick lägenheten som är det viktiga.
Felet med Becks föreläsning är argumentet (som de främlingsfientliga svalt med hull och hår utan eftertanke eller analys av den svenska debatten) är att den utgår från att all laglig invandring är till för att hjälpa fattiga länder. Vare sig Beck eller de främlingsfientliga ser träden på grund av skogen. Vad debatten istället handlar om (och borde handla mer om) är rätten alla bör ha att fritt röra sig över gränser och bosätta sig varhelst de vill, så länge det inte är på någon annans ägodelar vill säga. Här skulle en främlingsfientlig inflika att svenskarna äger Sverige (Sverige åt svenskarna!), men har svårt att se att kollektivet svenskarna (vad det begreppet nu åsyftar) gemensamt äger territoriet Sverige.
Att jag är en förespråkare för fri invandring betyder inte att jag vill hjälpa fattigare länder att bli rika. Visst kan emigranter skicka hem pengar till sina släktingar, men i det långa loppet är det genom avregleringar av tullar och andra handelshinder som vi hjälper fattiga länder. Men att avskaffa protektionismen är något som, i alla fall, Sveriges "nationella" är otroligt fientligt inställda mot, så visan om att de vill hjälpa fattigare länder ter sig aningen motsägelsefull när allt kommer till kritan.
Nej, återigen påvisar den nationalistiska vurmen för Becks sex minuter i rampljuset vad de verkligen är ute efter. De nationella, vare sig det rör sig om Sverigedemokrater, Nationaldemokrater, Svenskpartister eller Motståndsmän, lever fortfarande i illusionen att våra konstruerade gränser är något annat än ett juridiskt ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar