Sitter i en mjuk fåtölj med hunden i knät och en Jo Nesbø ovanpå hunden. Radion spelar gammal Slipknot musik och utanför fönstret ligger en stor grästomt som gränsar till skog. I garaget står BMW:n och i källaren står den stora widescreen-TV:n och bara väntar på kvällens Beck-rulle. Det är i sådanna här stunder som man inte längtar tillbaka till lägenheten i Sundbyberg.
Jag har varit borta i tre månader och mycket har hunnit förändrats i min gamla hembyggd. Planerna för Bioveran (lyxigt pensionärshem) verkar vara klara, en gammal klasskompis mamma har blivit nytt kommunalråd, RävF (estetisk flummlinje) har äntligen lagts ned och i KF sitter nu något SD-mongo som inte ens dyker upp.
Ändock är det skönt att vara hemma igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar